Hörni, nyligen hade jag nästan alla rätt på högskoleprovet i kategorin språk och slog min dotter som för övrig krossade mig i övriga grenar. Men såg ni alla nya ord som vi nu ska lära oss? Ja i alla fall om man kikar på den årliga nyordslistan enligt Språkrådet. Inte nog med att kidsen chattar och vi boomers mailar, dvs använder helt olika plattformar för kommunikation, nu måste vi även lära oss varandras ord. Fortfarande saknar jag dock ordet agil i listan och börjar bli redigt less på att förklara detta för kidsen.
På ett gig nyligen så utbildade jag på estimering. Då jag förespråkar minimalism i ämnet så utelämnade jag stora delar till förmån för ett enklare sätt jag kallar för guesstimering. Dvs ge en magkänsla på vilken ansträngning som behövs. Om jag säger att höfta kanske vissa förstår, andra kanske tror det ger utvisning. Då uttalade sig en av de coacher jag utbildade att det även fanns wussshchuff som alternativ. Jag fattade att hen menade WSJF och bad denne utveckla så att alla förstod. Hen kunde vad bokstäverna stod för samt att det var en del av SaFE men inte varför det skulle vara bra eller vad det innebar, annat än ett bra sätt att estimera. Svaret kan analyseras vidare som en av svagheterna med SaFE, att nycertifierade stöddigt svänger sig med begrepp man aldrig använt men det spar jag till ett senare inlägg. Dit jag vill komma är att man använder ord för att utöva härskarteknik och ställa sig själv i bättre dager.
På samma företag fanns massor av begrepp som endast de som jobbat där +5 år förstod. Ofta trebokstavsförkortningar. Själv var jag ny i gemet och sparade på dessa ord i en fil som jag sedan laddade upp som företagslingo vartefter jag började förstå. Snart fick jag fylla på med de ord jag svängde mig med såsom sprint, CI och INVEST. Intressant var dock hur alla tuggade i sig dessa ord utan att fråga vad de stod för. Hörde jag igen Psychological safety?
När jag producerar text jag anar är slöseri, dvs något ingen kommer att läsa, så smyger jag in ordet Zebra för att mäta reaktionstiden som blir ett mått på värdet av texten eller/och ett mått på Psychological safety i organisationen. Senast i en utbildning av agila coacher där jag infogade ordet i den månatliga enkäten av ”Agile maturity”. Jag lovar att det finns många som fortfarande kör den ”AMAn” månatligen och tror att Zebra är en process att anamma.
Sen har vi den eviga diskussionen om olika begrepp något för samma sak som tar evigheter att reda ut. Speciellt om man har en nycertifierad i diskussionen. Vad är det egentligen för skillnad på MVP, MMF, beta, pilot, prototyp, POC mm? Och vem behöver bry sig? Här kommer jag få mothugg att det är stora skillnader, jag vet, men jag kommer envist hävda att värdet av samförstånd är större än värdet av dess skillnader.
Jag hittade två tweets som sammanfattar det väl. En från någon tänkare som vill skapa sin del av historien och en annan från en konferens där tydligen någon ruttnade på denna diskussion och jag kan inget annat än hålla med; det skit samma vad det heter bara alla förstår och kan utföra det så sluta glänsa med balla ord. Prata enklare – Tack.
Och vi ska inte tala om diskussionen om det är en service eller produkt och hur det relaterar till projekt. Och fortfarande inga träffar på vare sig Lean eller Agil i Svenska Akademiens ordböcker
Mina tips för bättre samförstånd utöver generationsgränserna
- Boomers, lär er chat – mail kommer vara dött om ett par år
- Millennials, lär er respektera det svenska språkets historia. Slang är endast OK så länge alla fattar. Jag sliter själv hårt här med min söderslang så jag förstår er.
- Skapa en företagslingo. Dvs en fil på intranätet som man kan använda som fusklapp när vokabulären spårar ur.
- Googla på ELI5 och använd det som en del av er Psychological safety.
- Skippa clickbaits såsom jag gjort i denna titel;)
ps. Och för er som undrar är POC främst inriktad på teknisk genomförbarhet, en MVP är en fungerande produkt med grundläggande funktioner för att samla feedback, och en prototyp är en modell eller representation av produkten för att testa design och användarupplevelse. Om man vill göra sig förstådd.